Mea mitt i smeten ser till att forskningen fungerar

meapelkonen3

 

 

-Att vara biomedicinsk analytiker är att vara mitt i smeten av spännande detektivarbete, säger Mea Pelkonen. Den ortopediska forskningen kopplar samman det tekniska med det biologiska och det är väldigt intressant att vara en del i detta.

 

 

Det strålar av arbetsglädje runt Mea Pelkonen när LUMSI träffar henne på plats i ortopediska klinikens forskningslaboratorium på Biomedicinskt Centrum i Lund. En effekt av att befinna sig mitt i en kreativ arbetsgemenskap som levererar spännande resultat?  Det är i alla fall så Mea Pelkonen beskriver sitt jobb, följ med!

Det smittar av sig att följa Mea i hennes presentation av arbetsuppgifter och teknik. Allt verkar vara precis så roligt och intressant som Mea framställer det som. Skolvärlden har missat en pedagog här. Men den ortopediska forskningen har fått en entusiastisk biomedicinsk analytiker. Vad gör då en sådan?

– Jag analyserar vävnadsprover, säger Mea och visar hur det biologiska materialet förbereds, se bilderna nedan. Jag undersöker möjliga metoder och hjälper till att ta fram det som forskarna vill veta.

meapelkonen1
Vävnadsproverna  måste förberedas så de blir
möjliga att studera i mikroskop. Arbetet börjar
med att hämta vatten till maskinen i förgrunden.

meapelkonen2
Mea fyller på så de tunt skivade vävnadsproverna
kan åka vattenrutschbana ner i behållaren.

meapelkonen4

 

En vit paraffinbit, med det biologiska materialet inbakat, på plats i apparaten. Klumpen ska hyvlas ner till erforderligt tunna skivor, 5 mikrometer tjocka snitt. När dessa fångats upp nere i vattenbehållaren på objektglas ska paraffinet avlägsnas och proverna färgas. Är det viktigt att kunna undersöka mineraliserad vävnad används plast istället vid inbakningen.

meapelkonen5
Det färdiga vävnadsprovet.
Nu kan själva analysarbetet börja!

Biomekaniklabbet samlar forskarna
Den ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus  bedriver avancerad forskning genom olika forskargrupper som är knutna till enheten och till Lunds Tekniska Högskola eller till Lunds universitet. Den ortopediska forskningen samlas organisatoriskt i det så kallade Biomekaniklabbet där Mea är den som arbetar med biologiska vävnadsprover. På hennes arbetsplats på BMC finns det dock fler biomedicinska analytiker som är knutna till andra enheter.

– Det är så bra med det här huset för här samlas vi och kan samarbeta över gränserna, säger Mea om arbetsmiljön. Det är så forskning ska bedrivas.

Vävnadsprover kan användas i olika syfte beroende på vad forskarna letar efter.  Här på ortopedens forskningslabb kan det röra sig om att titta på olika behandlingsformers effekter vid benskörhet, till exempel. Och då studerar Mea proverna på ett sätt. Medan gäller det att ta reda på hur olika protesmaterial påverkar benvävnad så ställs analysmetoden in efter det.

Vad är friskt och vad är sjukt?
Mea utvärderar vävnadsproverna genom att räkna, mäta och jämföra; hon kollar olika typer av celler, vad är friskt och vad är sjukt, vad finns det mycket av och vad fattas det i proverna. Etc. Det här för att få fram ett resultat av försöket.

Innan hon kan börja sitt analysarbete överhuvudtaget måste hon stämma av med forskaren som anlitar henne:

– Jag frågar alltid vad vill du få ut av undersökningen? Hur min del av studien ska se ut måste kanske justeras för att det begärda kunskapsmålet ska vara möjligt att nå, säger Mea Pelkonen. Det gäller att ha rätt upplägg från början för att man sedan ska kunna dra rätt slutsatser.

Innan en studie påbörjas träffas forskargruppens olika medarbetare och går igenom vad som måste göras. De träffas sedan fortlöpande under processens gång vilken kan vara av olika tidslängd. En vanlig tidrymd för Meas del i arbetet är 6-24 veckor. Men sedan kan det ta ett par år innan, till exempel, doktoranden har skrivit klart den avhandling där den biomedicinska analysen ingår. Och för att resultaten ska kunna införas i den vanliga sjukhusvården kan det dröja ytterligare.

Snabba processer
– Men det är ändå snabba processer för vi arbetar med redan framtagna och godkända läkemedel och behandlingsmaterial. Så det resultat vi får fram här på labbet kan i princip gå direkt ut i en klinisk prövning. Det är då vi fastställer att forskningsresultaten, som kan vara baserade på biomaterial, även gäller och fungerar minst lika bra för människor, säger Mea.

I den treåriga högskoleutbildningen för att bli en leg. biomedicinsk analytiker ingår bland annat ämnen som klinisk kemi, mikrobiologi, molekylärbiologi, fysiologi och patologi med tyngdpunkten på laborativt arbete. Det här ger en bra bas, menar Mea:

– Min yrkeskategori har grunden för att kunna experimentera och analysera. Vi har metoderna för att kunna ta ut svängarna och kunna utvärdera!

Dags att börja jobba!
Mea tycker också att det är roligt att hon med tiden blivit alltmer involverad i allt fler arbetsprocesser på forskningslabbet där hon nu varit i tre år.

-Den ortopediska forskningen kopplar samman teknik och biologi på ett väldigt spännande sätt. Inte minst genom protesforskningen. Jag uppskattar väldigt mycket att få inblickar i båda dessa världar genom mitt arbete, säger Mea och tar på sig den vita rocken.

Det är dags att börja jobba.

22 januari 2013
Text och foto: Anna-Mi Wendel

Det här är Biomekaniklabbet
Biomaterial- och biomekaniklaboratoriet (BBL), som det egentligen heter,  är en del av Lunds universitets avdelning för ortopedi och Ortopediska Kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund. BBL bildades i maj 1997 för att sammanföra forskare med ingenjörs- och medicinsk bakgrund för att bedriva forskning i gränslandet mellan ortopedi, biologiska processer, materialkunskap och mekanik.
Syftet med laboratoriet är att använda teknik för biomaterial- och biomekanikvetenskaper tillsammans med biologiska och animaliska modeller för att förbättra reparation och återskapande av vävnader i skelettet. Ett tydligt samband till den kliniska nyttan och kliniska prövningar prioriteras.
Läs mer om pågående studier.

Fler LUMSI-reportage om biomekanisk forskning vid LU:
Biomekanikern som tar sikte på banbrytande projekt om benbrott
”Kul”-forskning ska få fler proteser att sitta fast längre

Kommentera