Lästipset

Information till döds? Om konsten att leva i ett informationssamhälle. Clay A. Johnson

Du sitter ner och läser den här texten? Brukar du sitta stilla framför datorn mer än fyra timmar om dagen? Det ökar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Vi behöver röra på oss, och äta rätt. Men inte bara det: Vi måste se till att även informationsintaget följer en sorts kostcirkel och att hjärnan inte bara används som ett passivt mottagande käril för mental skräpmat.

Men hur lätt är inte det att glömma varför vi egentligen sitter vid datorn och istället förlora oss i sociala medier, youtubeklipp och nättidningarnas korta, roliga notiser. Konsekvensen blir en övergödd, men undernärd hjärna som tappar förmågan att koncentrera sig och tänka kritiskt. Vi stirrar som zombies på skärmen i väntan på nästa sockerkick/sensation.

Att aningslöst dessutom bara följa sådana som tycker som vi själva på Twitter, läsa samma bloggar som alla andra och enbart omge oss med idel goda vänner på Facebook är ohälsotecken menar författaren som redovisar förödande data för vad detta ställer till med. Sedan har vi mediaföretagen som enbart fabricerar sådana nyheter som annonsörerna vill ha, underblåser fördomar och ständigt stryker konsumenten medhårs, dvs de riktiga skräpmatsleverantörerna;  Clay A. Johnson ger här en synnerligen intressant genomgång av hur arbetet bedrivs på storheter som Fox News, till exempel.

Clay A. Johnson tillhandahåller även en handlingsplan för hur läsaren kan bli en brukare istället för missbrukare av digitala informationskanaler. Det handlar precis som vid kroppsbantning om att lägga upp taktik och strategi: Minska intaget av tomma kalorier, söka upp information som ger andra infallsvinklar än dem vi redan omhuldar, ta del av den omvärld som vi kan påverka och inte bara är passiva konsumenter av, etc.

Information till döds? är underhållande (sic!) och ger intressanta fakta om läget i vårt informationssamhälle. Den är skriven för en amerikansk publik i första hand, författaren var ansvarig för Barack Obamas valkampanj på internet, och länkhänvisningarna borde ha redigerats bättre, men annars serverar den många igenkännande tankeställare.
Lindskog Förlag utg 2012 ISBN 978-91-85311-40-8
Anna-Mi Wendel

 

Ortopedisk vård och rehabilitering. Ami Hommel och Carina Bååth (red.)

Ortopedisk vård och rehabilitering presenterar sig som första bok att beskriva samtliga professioners perspektiv och kompetens i den ortopediska vården. Verket går även för en lekman (och det är som sådan jag anmäler boken) intresseväckande och pedagogiskt igenom vårdkedjans olika uppgifter och vad det betyder för den dagliga omsorgen om patienten.

Det här är ett både bokstavligt och bildligt sett gediget verk (en inbindning värd namnet för böcker som ska hålla som uppslagsböcker). Med ett innehåll avsett för vårdgivaren har texten rätt att hålla sig till exkluderande facktermer, men det gör den mer sällan än förväntat. Bildmaterial och faktarutor hjälper också till att förklara och gå närmare in på det som en vårdtagare kanske just har ställts inför. Här finns tröst för en orolig anhörig, i alla fall om verkligheten stämmer med boken.

I kapitel efter kapitel som behandlar olika sorters skador och åkommor och hur dessa ska behandlas är patientens perspektiv hela tiden i centrum. För en utomstående är det en fascinerande läsning om hur det omsorgsfulla omhändertagandet genomsyrar allt. Ingenting glöms bort, alla frågor besvaras. Boken ger en omfattande inblick i vårdens uppbyggnad och genomförande och kan fungera som källa för avstämning och fördjupning även för patienter eller anhöriga som vill veta mer.
Studentlitteratur utg 2013 ISBN 978-91-44-06059-0
Anna-Mi Wendel

 

Mina vackra gener. Lone Frank

Arv eller miljö? Så har debatten gått inom olika vetenskaper. Och gör det fortfarande när det gäller att finna den bärande orsaken till ohälsa, socioekonomisk position, livslängd, etc. På 70-talet var allt en fråga om miljö, sedan har pendeln slagit tillbaka. Begreppen har dock hela tiden stått för varandras motpoler i stort sett och där arv är den oföränderliga ingrediensen.

Vetenskapsjournalisten Lone Frank visar nu i Mina vackra gener vilken ny värld och uppfattning som håller på att bryta fram och som slår hål på gamla sanningar. Arvet, våra gener, vet forskningen numer kan stå för blott en inbyggd mottaglighet eller känslighet, som kräver miljöorsaker för att triggas igång. Av samma orsak kan genetiskt betingade fenomen bli passiva igen. Arvet är färglådan livet kan måla med, eller genuppsättningen som marknaden kan skanna för den som vill betala.

I kölvattnet på nya upptäckter om vår arvsmassa och den information om individen som kan erhållas här dyker det upp nya aktörer. Mindre seriösa såväl som forskningsledande. Boken ger en bra översikt över de nya begrepp och frågeställningar som nu introduceras och som vi har att ta ställning till: ska vi gentesta den blivande partnern, arbetstagaren eller ägget, till exempel innan vi går vidare? Lone Frank skriver enkelt och underhållande om kartläggningen av hennes egen genuppsättning och vad det betyder för henne att få veta vad hon bär med sig i bagaget. Ett innehåll som hon numer snarare ser som en mjuk formbar sweater än en tvångströja.
Fri tanke förlag utg 2012 ISBN 978-91-86061-38-8
Anna-Mi Wendel

 

Vården inifrån, -när sjuksköterskan blir patient. Petra Lilja Andersson med bidrag av Ami Hommel

Fem sjuksköterskor insjuknar dramatiskt och hamnar i livshotande tillstånd. De blir mer eller mindre brutalt varse den vård de trodde de kände, men att vara patient är en helt annan sak och uppvaknandet är hårt.

Var finns omtanken, närvaron och respekten? Sådant saknas för de här fem som missunnas det mest enkla och grundläggande i gott omhändertagande. Rättframt och starkt fångas deras intryck och berättelser upp och återges som inledande texter i Vården inifrån.

Så långt så väl. Det här är ett fantastiskt material som skulle kunna tjäna som murbräcka för vilken fortsättning som helst. Hur tänker personal som konfronteras med de här patienternas berättelser? Hur reagerar sjukhusansvariga och politiker? Och för de sjuksköterskor som överlevde och kunde återgå i tjänst hur har de påverkats av att själva ha varit patienter? För varför är det just sjuksköterskor som intervjuats?

Men författaren lämnar intervjuerna och underrubriken därhän för att istället ge sig i kast med att beskriva hur vården bör se ut. Och det är en odyssé med andra förtecken. En tudelad bok alltså som har sin frätande angelägna del i början.
Natur&Kultur utg 2012 ISBN 978-91-27-13272-6
Anna-Mi Wendel

 

Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst, ojämlikhet och hälsa. Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström

Det är inte orimligt att tänka sig att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa. Samt att ojämlikheten i samhället skulle bidra på ett tydligt sätt. Och att det skulle vara ganska enkelt finna fakta i målet. Men inget kan vara mer fel. Det här en djungel av oklarheter som statistiken kan gräva fallgropar i svåra att ta sig upp ur.

Blir vi sjuka av inkomstskillnader? berättar hur lätt det är att samla in och tolka data fel och hur svårt det är att få fram vad som egentligen gäller. En rätt krånglig, men underhållande, redogörelse som lotsar läsaren fram till det lilla som blir kvar när alla fakta noga undersökts.
Det verkar bara finnas en oomtvistad uppgift och det är att ju bättre hälsa desto bättre ekonomisk position och vice versa. Men vad som är orsak och verkan här vet ingen.

Likadant är det när man tittar på andra, också förmodat uppenbara, förhållanden. Som att mer ojämlika samhällen skulle generera mer ohälsa. Det stämmer inte. Det vill säga det finns såväl  ojämlika samhällen där invånarna mår bättre än i ekonomiskt mer homogena samhällen som tvärtom. Det är heller inte givet att det är låginkomsttagaren som är den mest drabbade av ojämlikhetseffekten när så är fallet, det kan lika gärna vara höginkomsttagaren. Allt beror på vilken statistisk metod som används.

Det verkar alltså som om forskningen inom området saknar ett fungerande ramverk för att på ett bättre sätt kunna identifiera och behandla uppgifter som idag springer lösa åt alla håll och vägrar samla sig till några entydiga resultat. En spännande fortsättning den här boken är en läsvärd introduktion till.
Studentlitteratur utg 2012 ISBN 978-91-44-08236-3
Anna-Mi Wendel

 

Utanförskapets historia, – om funktionsnedsättning och funktionshinder. Red: Kristina Engwall och Stig Larsson.

Antologin redovisar i olika texter hur det svenska samhället i historisk tid har behandlat personer med funktionshinder. Hur samhället ser på vad som behöver göras, och vilken plats den avvikande har, det har skiftat genom tidernas lopp.

Det neurosedynskadade barnet skulle i första hand ha proteser och lära sig gå som alla andra medan den döve skulle lära sig använda talet, teckenspråket räknades inte som likvärdigt, etc. Och de som inte hängde med i skolan riskerade både att hamna på hem för så kallat sinnesslöa och bli steriliserade.

Hur långt har vi kommit idag med att inkludera och integrera ”den andre”? Och vad bestämmer idag om en person har en funktionsnedsättning eller inte, var finns hindren så att säga? Boken ger många tankeställare om norm och avvikelse och på vems villkor stödet ges.

Libris utg. 2012  ISBN 978-91-44-07794-9
Anna-Mi Wendel

Kommentera