Nya avhandlingar

Viktigt att välja rätt operation vid artros i fotleden


Vid artros i fotleden är protes fortsatt ett bra val för vissa patienter. Men egenskaper och hållbarhet är ännu inte tillräckligt goda för att de ska kunna rekommenderas till alla patienter.

Ilka Kamrad, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus har gjort den första mer omfattande och långsiktiga uppföljningen av utfallet av artrosoperationer i fotleden samt hur patienterna upplever sin hälsa efter ingreppet.

Internationell forskning på senare år har delvis pläderat för en utökad användning av proteser, men de nu aktuella resultaten befäster snarare de rekommendationer som finns sedan tidigare.

De innebär att protes i första hand rekommenderas till äldre patienter med begränsade rörelsebehov, vilket bland annat beror på att proteserna slits och har begränsad hållbarhet.

– Protes är bra till rätt patient men det är inte det självklara valet för alla. Utvecklingen har inte hunnit så långt att de håller under alla omständigheter och under lång tid, förklarar Ilka Kamrad, bilden.
Text och foto: Björn Martinsson, april 2017

Läs hela artikeln här.


Hopp för effektivare behandling av knäartros

Att vara kvinna, överviktig och ha en trasig menisk med sämre lägesplacering ger hög risk för att utveckla knäartros. Ny forskning vid Lunds universitet lyfter fram fler bakomliggande orsaker till en av våra folksjukdomar. Något som kan leda till att effektivare behandling kan sättas in i tid. (Maj 2017)


Fan Zhang, bilden, ortopedkirurg och nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har närmare undersökt fynd som kan upptäckas innan artrosen bryter ut och hur sambandet ser ut mellan tidiga tecken och sjukdom. Fan Zhang fann att en lägesförändring av menisken ger högre risk för uppkomst av artros. Foto: Anna-Mi Wendel

Läs hela artikeln här.


Var femte som behandlas för bruten handled har fortsatta besvär

Av dem som söker till Skånes universitetssjukhus akutmottagning i Lund för en bruten handled opereras drygt var femte patient, övriga gipsas. Marcus Landgren, specialistläkare på ortopeden i Lund och forskare vid Lunds universitet, har jämfört olika operationsmetoder som använts i Lund under ett decennium, allt för att hitta sätt att förbättra behandlingen av handledsfrakturer.

– Även om de allra flesta blir återställda är det en överraskande hög andel som inte blir det. Vår föreställning har varit att det här är en godartad skada som läker bra, men många har fortsatta besvär med svaghetskänsla och smärta när de belastar handleden även lång tid efter skadan, säger Marcus Landgren.

Nästan var femte har fortsatta besvär ett år efter skadan, särskilt vid belastning av handleden.

– Vi vill minska antalet komplikationer, både för den grupp som opereras och den som behandlades med gips. I våra nästa projekt planerar vi att använda appar och den nya teknologin med artificiell intelligens för att tidigt identifiera problem som svullnad, smärta eller infektion för att minska allvarliga komplikationer och långvariga besvär.

Marcus Landgren presenterar vad han kommit fram till i en doktorsavhandling som läggs fram den 5 maj 2017.

Läs hela artikeln här.


Mindre risk för amputation med ny metod

Fotsår hos patienter med diabetes kan läka utan amputation, och amputation nedanför fotleden läker i stor utsträckning trots allvarliga sår och multisjuka patienter. Forskning vid Lunds universitet redovisar nya metoder som i högre grad räddar foten kvar vilket ökar patientens möjlighet att förflytta sig själv.

Hedvig Örneholm, bilden, ST-läkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, har för sin doktorsavhandling undersökt förutsättningarna för att personer med diabetesrelaterade fotsår ska slippa amputation. Hon fann att hos de flesta läkte såret utan operation: Fyra av fem med sår på framfotens trampdyna och två av tre med sår på hälen behövde inte opereras eller amputeras för att bli av med såren. (April 2017) Foto: Anna-Mi Wendel
Läs hela artikeln här.


Bunkefloprojektet fortsätter generera nya forskningsresultat

I en motsvarande studie till Pojkar med mer idrott i skolan hade bättre betyg, som Jesper Fritz i januari 2017 doktorerade på i ortopedi vid Lunds universitet, kan även forskarkollegan Marcus Cöster i sin doktorsavhandling, som han doktorerade på en månad senare, slå fast betydelsen av skolidrott för det uppväxande släktet.

Under en mångårig studie följde även Marcus Cöster skolbarn från deras skolstart och genom grundskolan och utförde bland annat mätningar av såväl benmassa som studieresultat. Skolbarn som hade den sedvanliga skolgymnastiken av 60 minuter i veckan jämfördes med dem som ingick i Bunkefloprojektet och som fick 40 minuters gymnastik varje dag i skolan.

Marcus Cöster kommer även han fram till att daglig skolgymnastik främst påverkar flickors kroppsstyrka till det bättre, medan skillnader i studieresultat visar sig främst på pojkarnas sida. Den något ökad risk för frakturer som kunde visa sig i början för den grupp som fick utökad skolgymnastik vände med tiden till tvärtom. Marcus Cöster påpekar här i sin avhandling att framtida studier bör utvärdera om dessa positiva effekter kvarstår även efter att skoltiden tagit slut.

-Om risken för frakturer fortsätter att vara lägre även i vuxenlivet och ålderdomen så kommer det att ha stora effekter för människor, samhället och sjukvården, säger Marcus Cöster.

Han skulle även vilja se en annan sorts studier på skolgymnastikens betydelse:

– Det skulle vara fördelaktigt med framtida studier som utvärderar om daglig skolidrott har samma effekter i skolor från olika förhållanden med skilda förutsättningar. Vi behöver också veta om det är kön eller nivå på skolprestationer som är den avgörande faktorn för om fysisk aktivitet har positiva effekter på skolresultaten, avslutar Marcus Cöster.

The Effects of Increased Physical Activity in Childhood on Fracture Risk, Musculoskeletal Development, and Academic Achievement, doktorsavhandling av Marcus Cöster i ortopedi vid Lunds universitet, februari 2017.


Bättre resultat att vänta för höftoperationer

Att byta ut utslitna höftleder är en av de vanligaste operationerna som görs. Och resultatet blir allt bättre för patienterna. Men var tionde av dessa operationer är en omoperation på grund av att protesen har lossnat.

Omoperationer är mer komplicerade att utföra och risken ökar då också för sämre resultat med ytterligare ingrepp som följd. Vid Lunds universitet har nu flera positiva resultat för hur höftoperationer kan förbättras tagits fram. Vasileios Zampelis, bilden, är nybliven (mars 2017) doktor i ortopedi på forskning om hur patienter i högre grad ska få en protes som inte lossnar.
Läs artikeln här.


Pojkar med mer idrott i skolan hade bättre betyg

Tidigare forskningsstudier visar att det kan finnas ett samband mellan daglig idrott i skolan och bättre skolprestationer. En ny, omfattande studie från Lunds universitet av niornas betyg ger ytterligare belägg för detta. Resultaten avfärdar samtidigt de viktigaste argumenten mot utökade idrottssatsningar i skolan.

Att lägga in mer idrott på schemat har ibland kritiserats. Dels för att det tar undervisningstid, dels för att tidigare studier visat att frakturrisken ökar.

– Motargumenten existerar inte längre. Våra studier visar att flickor och pojkar som hade idrott på schemat varje dag hade bättre fysisk utveckling. Pojkarna hade dessutom bättre betyg, berättar Jesper Fritz, doktor i ortopedi vid Lunds universitet sen januari 2017 och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Läs hela artikeln här.


Ångest och depression en orsak till missnöje efter operation

Nästan var femte patient som drabbats av artros i knäleden och genomgått en total knäprotesoperation är inte nöjd med resultatet efter operationen. Många som var missnöjda led av ångest eller depression innan operationen.

Abdulemir Ali, som är ortopedläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, disputerade vid Lunds universitet i november 2016. I avhandlingsarbetet ”Pain, function and dissatisfaction after total knee arthroplsty”, studerade han hur utbrett missnöjet är.

Läs artikeln här.


Allt fler kommer att få artros i Sverige

Inom en snar framtid kommer vår vanligaste folksjukdom att vara ännu vanligare. Var tredje person över 45 år kommer att ha drabbats av artros. Det här måste sjukvården vara förberedd på, konstaterar ny forskning i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.

Aleksandra

Epidemiology of osteoarthritis in Sweden, doktorsavhandling ortopedi vid Lunds universitet, maj 2016 av Aleksandra Turkiewicz, bilden.

Läs reportaget om Aleksandra Turkiewicz forskning.

 


Dold riskgrupp för benskörhet kan nu avslöjas

IMG_5735En kotfraktur som hittas i förbigående på röntgen spelar liten roll när det gäller ryggsmärta hos äldre män. Men ett sådant fynd kan användas till att identifiera individer med hög risk för att ha låg benmassa, benskörhet och för att ådra sig nya frakturer. Ny ortopedisk forskning vid Lunds universitet av Mehrsa Kherad, bilden, visar hur en dold riskgrupp kan avslöjas tidigt och ges förebyggande behandling.
Läs artikeln här.

 


Barn med CP får bättre hjälp

perssonbunke200 barn föds varje år i Sverige med cerebral pares, CP. Sjukdomen ger i olika hög grad skador på kroppens rörelseorgan med smärta och nedsatt rörelseförmåga som följd.Måns Persson Bunke disputerade november 2015 i ortopedi vid Lunds universitet på en avhandling som visar på bättre diagnosmöjlighet för tidig upptäckt och därmed effektivare behandling.
Läs hela artikeln här.


Frågeformulär kan ge bättre fotkirurgi

Ny forskning vid Lunds universitet visar hur sjukvården för patienter i behov av fotkirurgi kan förbättras. Det hela grundar sig på att bättre ta tillvara på patienternas egna upplevelser av funktion och livskvalitet.

mariacoster

SEFAS The Self-Reported Foot and Ankle Score, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet, maj 2015 av Maria Cöster, bilden.

Läs reportaget om Maria Cösters forskning.


Ny mätmetod ger säkrare diagnos på ryggskador

Tre av fyra kommer någon gång i livet att få ryggsbesvär av mer eller mindre smärtsam natur. För de flesta försvinner problemen inom några veckor, men för var tionde är besvären bestående. Kroniska ryggsmärtor orsakar inte bara ett lidande för den som drabbas utan är även en belastning för sjukvård och samhälle. Ny forskning vid Lunds universitet kan bana väg för bättre smärtlindring och bot.


Assessment of lumbar radicular pain. Validity and predictive value of clinical tests. Doktorsavhandling I ortopedi vid Lunds universitet, maj 2015 av Harald Ekedahl, bilden.

Läs reportaget om Harald Ekedahls forskning.


CB_bmd_4_lr

För tidigt födda med låg vikt hade ökad risk för svagt skelett i vuxen ålder

Går det att förutspå låg bentäthet och förebygga frakturer redan i unga år? Ja, i varje fall för vissa riskgrupper enligt en ny avhandling från Lunds universitet.

Resultaten bygger på underlag där barn följts upp till 27 år efter att deras benmassa mättes första gången. Det är den längsta uppföljningstiden hittills för denna typ av studier. Särskilt fokus var på hur frakturer i barndomen samt hur tidiga födslar påverkar risken för frakturer senare i livet.

Läs artikeln om Christian Buttazzonis (bilden) forskning här.

Bone mass from childhood to adulthood, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet, mars 2015 av Christian Buttazzoni.

Hemsida för forskargruppen:
http://www.med.lu.se/klinvetmalmo/osteoporosforskning


Farligare för knäna jobba inom vård och omsorg

Kvinnor som arbetar inom sjukvård och barnomsorg har en flerfaldigt ökad risk för både sjukskrivning och sjukersättning (tidigare kallat förtidspension) på grund av knäartros. Det här har tidigare studier missat genom att dessa fokuserat på traditionellt mansdominerade yrkesgrupper. Men en ny undersökning vid Lunds universitet vänder nu på bilden om vem som har en tung arbetsplats och vem som mest riskerar att bli sjukskriven och få sjukersättning på grund av besvär inom rörelseorganen.

IMG_2147

Sick leave in osteoarthritis and other muskuloskeletal disorders, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet, 2015, av Jenny Hubertsson, bilden.

Läs reportaget om Jenny Hubertssons forskning.


Ny forskning ger bättre proteser för patienterna

Det pågår en ständig utveckling av proteser, men hur bra är de för patienten? I en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet har Mats Molt genomfört en omfattande studie av ett knäprotessystem. Resultatet pekar på färre framtida omoperationer.

matsmolt

On New Implants. The results of five prospective, randomized RSA trials with aspects on phased introduction and continuous migration. doktorsavhandling vid Lunds universitet 2014 av Mats Molt, bilden.

Läs reportaget om Mats Molts forskning.

Mer om RSA-tekniken.


Steloperation ifrågasätts i ny forskning om förträngningar i ryggradskanalen

Förträngningar i ryggradskanalen är en vanlig åkomma bland den äldre befolkningen, man räknar med att var femte person över 60 år kan uppvisa detta symtom. Inte sällan inträffar detta tillsammans med en förskjutning mellan två kotor, så kallad kotglidning. Sambanden mellan diagnos och upplevd smärta är dock oklara i likhet med svaret på frågan vad som är rätt behandling för den enskilde patienten. Men nu läggs en doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet fram som visar på vägar till ökad kunskap och bättre vård.
IMG_4611

 

Determinants of outcome in lumbar spinal stenosis surgery, Doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet 2014 av Freyr Gauti Sigmundsson, bilden.

Läs reportaget om Freyr Gauti Sigmundssons forskning.

 


Minskad risk för artros med ny behandlingsmetod

Ben har en unik förmåga att läka efter skada och bilda ny frisk vävnad. Ibland fungerar dock inte läkningen på ett bra sätt utan dött ben bryts ner snabbare än vad nytt starkt ben hinner bildas. Sker detta vid en led kan det ge svåra följder av ledsvikt, artros, vilket medför smärta och nersatt funktion. Resultatet blir ofta operation och ledprotes. Jan Juréus, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har framgångsrikt sökt efter en lösning på problemet.

janjureus

Osteonecrosis, Prognosis and Prevention of the Consequences of Osteonecrosis. Doktorsavhandling vid Lunds universitet 2014 av Jan Juréus, bilden.

Läs reportaget om Jan Juréus forskning.


Starkare ben med skolgympa varje dag

Skolbarn som har gymnastik varje dag får starkare ben än de som har den vanliga mängden skolgymnastik 1-2 gånger i veckan. Ökningen av skolgymnastik utgör heller inte någon fara för fler benbrott. Det här konstaterar Fredrik Detter i sin doktorsavhandling i ortopedi.

 

fredrikdetter

The Influence of Physical Activity on Musculoskeletal Characteristics and Fracture Risk at Growth. A Population-Based Prospective Controlled Exercise Intervention Study at Growth. Doktorsavhandling vid Lunds universitet 2014 av Fredrik Detter, bilden.

Läs mer om Bunkefloprojektet

Läs reportaget om Fredrik Detters forskning.


 Ny forskning kan förbättra läkningen av svåra benbrott

Ett benbrott av tio uppvisar någon form av läkningsstörning med fördröjd eller utebliven läkning. En oläkt fraktur är ett handikapp för den drabbade och en belastning för samhället och sjukvården. Per Bosemark, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har undersökt metoder för att förbättra läkningen av svårläkta benbrott.

PerBosemark

Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment. Doktorsavhandling vid Lunds universitet 2014 av Per Bosemark, bilden.

Läs reportaget om Per Bosemarks forskning.


Ny metod kan påvisa artros innan sjukdomen brutit ut

Ett stort problem med artros är att sjukdomen inte avslöjar sig förrän brosket i en led har brutits ner med smärta och stelhet som följd. Kan vetenskapen finna en metod för att påvisa framtida artros är mycket vunnet, såväl i hälsa och onödigt lidande som i vårdkostnader.
Henrik Owman, forskare i ortopedi vid Lunds universitet, undersöker en teknik för att påvisa artros långt tidigare än vad som är möjligt att göra idag. Hans slutsats är att det går att förutsäga artros sex år innan sjukdomen ger sig till känna.

owman

 

Human studies evaluating dGEMRIC as a prognostic tool for knee osteoarthritis. Doktorsavhandling vid Lunds universitet 2014 av Henrik Owman, bilden.

Läs reportaget om Henrik Owmans  forskning.

 


Skolgympan har effekt genom hela livet – Simons avhandling visar nya samband

Att ha lågt betyg i gymnastik i grundskolan, kan det ha betydelse för hälsan när man är äldre? Simon Timpka som studerade till läkare blev nyfiken och tänkte sig forska i ämnet en sommar eller två. Men fastnade och nu 5 ½ år senare är han nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet på en koppling få verkar ha studerat innan: samband mellan skolbetyg i gymnastik och besvär från rörelseorganen senare i livet.

simontimpka

Muscle strength and physical education: epidemiological studies of factors in adolescence and their association with later morbidity, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet 2013 av Simon Timpka, bilden.

Läs reportaget om Simon Timpkas forskning.


Motion och belastning förbättrar ledbroskets kvalitet

Artros är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av förlust av ledbrosk. Forskningen är nu bland annat inriktad på att ta fram möjligheter för att se vad som händer inuti ledbrosket vid början av den här sjukdomen. Det skulle ge nya framtidsutsikter för hur sjukdomen ska kunna stoppas.

Zana Hawezi har undersökt hur man kan spåra förekomsten av glykosaminglykaner, förkortat GAG, en viktig komponent i ledbrosk för att det ska kunna hantera rörelse och belastning. Ju mer av det här ämnet desto bättre, skulle man kunna sammanfatta. För det är när mängden glykosaminglykaner sjunker i brosket som artros kan börja bli fallet. Minskad mängd GAG i brosket börjar i ytlagret för att sedan gå på djupet.

 In vivo Sub-regional dGEMRIC, Analysis and Contrast Distribution in Clinical Studies of Human Knee Cartilage, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet av Zana Hawezis

Läs reportaget om Zana Hawezis forskning.


Så påverkar tidig menopaus skelettet   ola_s

Ola Svejme, bilden, disputerade 2013 på den första studie som gjorts som visar att tidig menopaus medför en ökad risk för benskörhet. 

”Studien som ligger till grund för den här avhandlingen startade 1977 som ett samarbete mellan kvinnokliniken och ortopediska kliniken på dåvarande Malmö Allmänna Sjukhus, MAS. 390 kvinnor som samtliga var födda 1929 fick vid studiestart genomgå benmätning i handleden och lämna uppgifter om hälsa och livsstil. De kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet erbjöds att delta i en prospektiv studie (framåtblickande över tid) för att följas genom sin menopaus med upprepade hormon- och benmätningar. Kvinnornas menopausålder kunde därmed bestämmas exakt, enligt de kriterier som satts upp av FN:s världshälsoorgan WHO. Initialt utfördes benmätningar vartannat år vilket sedermera glesades ut. Den sista mätningen genomfördes vid 77 års ålder och vid 82 års ålder registrerades frakturer och dödstal genom databassökningar.”

Så skriver Ola Svejme i sammanfattningen på svenska vilken du kan läsa i sin helhet här. Förutom att studera sambandet mellan menopausens inträde och risken för benskörhet har fokus även lagts på kvinnornas fysiska aktivitet i hög ålder samt rökningens inverkan på benmassans täthet. Rökning och menopaus före 47 års ålder gav oberoende av andra faktorer en märkbart ökad risk att dö under uppföljningstiden för kvinnorna i undersökningen. Resultaten kan tolkas på olika sätt, menar Ola Svejme i sin avhandling.

LUMSI har tidigare skrivit om Ola Svejmes forskning: Motion bromsar förlust av benmassa efter klimakteriet Ortopedforskning om tidig menopaus gav eko i världspressen

Foto: Björn Martinsson


Den benmassa du bygger upp som ung har du nytta av som gammal

Vad påverkar hur stark och tät benmassan kan bli som mest hos en individ, då den erövrar sin så kallade peak bone mass? Och vilka faktorer kan starkast knytas till att den uppluckring av benmassan som sker med åldern leder till benskörhet, osteoporos, som yttersta följd och konsekvens?

Det här är frågor som specialistläkaren vid Ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, Mattias Callréus, har tittat på i sin doktorsavhandling vid Lunds universitet: Peak Bone Mass, livsstilsfaktorer och födelsevikt. En studie av 25-åriga kvinnor.

Tusen kvinnor i 25-års åldern har bland annat studerats utifrån vad de vägde som nyfödda, vilka motionsvanor de har, om de röker och hur tät deras benmassa är. Avhandlingen visar: att benmassan hos svenska 25-åriga kvinnor generellt sett är högre eller jämförbar med andra liknande populationer; att låg födelsevikt ger ett lägre benmineralinnehåll i skelettet; att det räcker med vanlig motionsträning för att ge positivt utslag på skelettet och att ju mer man röker desto sämre benmassa får man i höften.

Ålder då man började röka eller tiden man rökt spelar mindre roll, men för dem som slutar har skelettet återhämtat sig efter bara några år.Ju starkare och tätare benmassa som ung desto mer finns att ta av som gammal. Hur erövras då högsta möjliga nivå? Födelsevikt är inte så mycket att göra något åt, men skolgymnastiken kan hjälpa till att fylla i där generna fallerade.

Mattias Callréus skriver att de kvinnor i undersökningen som gillade skolgymnastiken hade en större tendens att bibehålla en högre aktivitetsnivå senare i livet och därvidlag troligen öka sin peak bone mass. Något som individen har nytta av på flera sätt. Och att det aldrig är försent att sluta röka verkar studien vara ytterligare ett bevis på.

Mer om Mattias Callréus forskning: Regelbunden jogging förebygger benskörhet, Aktuellt om Vetenskap & Hälsa
Peak Bone Mass, Lifestyle Factors and Birth Weight: A study of 25-year old women, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet


Skolgymnastik varje dag påverkar skelettet

IMG_1903
Barn som har skolgymnastik varje dag har både ökad muskelstyrka och en bättre utveckling av benmassa och benstorlek jämfört med skolbarn som har de sedvanliga en till två idrottslektionerna per vecka.

Det här visar Bjarne Löfgren i sin doktorsavhandling, Effect of Physical Activity on Bone, Muscle and Fracture Risk during Growth, i ortopedi vid Lunds universitet. Bjarne Löfgren, som är knuten till enheten för klinisk och molekylär osteoporosforskning vid universitetet, har i flera studier analyserat effekten av ökad fysisk aktivitet hos skolbarn i det så kallade Bunkefloprojektet.
Läs mer här.

Bilden är tagen vid disputationen den 1 mars 2013 på SUS i Malmö. Från vänster: Ordförande professor Kristina Åkesson, LU, fakultetsopponent professor Jon Karlsson, Göteborg, och Bjarne Löfgren.


Från spikning till disputation

Sofia Hagel, doktor i medicinsk vetenskap sedan fredagen den 14 september 2012, ses här på plats i BMC, Lund, inför disputationen. Hon är omgiven av, från vänster: professor Thor Saxne, ordförande, professor Ingemar Petersson, huvudhandledare, samt längst till höger professor Christina Opava, fakultetsopponent.

Avhandlingen, Team rehabilitation and health care utilization in chronic inflammatory arthritis patients, och Sofia Hagels arbete och väg till doktorshatten kan du läsa mer om i två LUMSI-reportage:
Så går det till att spika en avhandling
Fem års arbete om specialistteamens betydelse vid rehabilitering väntar på sin doktor


Protes eller inte, vad är bästa valet vid höftfrakturer?

Vid brott på lårbenshalsen står valet mellan att spika och skruva ihop benet igen eller sätta in en protes. Och i det sistnämnda fallet står valet mellan om både ledkula och ledskål ska bytas ut mot en totalprotes eller om endast ledkulan ska ersättas av en halvprotes. När det gäller själva proteserna finns det olika sorters att välja mellan och dessa kan sättas in med eller utan hjälp av bencement.

Olof Leonardsson forskade för sin doktorsavhandling på så kallat felställda lårbenshalsbrott och hur det gick för patienter som fick olika behandlingar. Olof Leonardsson kom fram till att det är bättre med protes än att sammanfoga den brutna lårbenshalsen när brottet är felställt. Och att det verkar vara bättre med en helprotes än halvproteser samt att protesen bör cementeras på plats.

Arthroplasty for Femoral Neck Fracture. Results of a nationwide implementation, doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet 2012 av Olof Leonardsson, bilden.


Notiser

 

Elisabeth Brogren disputerade fredag 17 juni 2011 i ämnet Klinisk medicin med inriktning handkirurgi. Avhandlingens titel: Fractures of the Distal Radius. Disputationen ägde rum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Fakultetsopponent: professor Per Aspenberg, Linköping, till höger på bild. Ordförande vid disputationen: professor Leif Dahlberg, till vänster på bild.

X X X

Susann Arvidsson, forskande sjuksköterska på FoU-Centrum Spenshult, disputerade den 1 juni 2011 vid Högskolan i Jönköping på ”Health promoting factors in people with chronic musculoskeletal pain or with rheumatic diseases: a descriptive and interventional study”.

X X X

Ulf Bergström på avdelningen för reumatologi vid medicinska fakulteten, LU, disputerade den 19 maj 2011”Clinical and epidemiologic aspects of Rheumatoid Arthritis”. (Sammanfattning på svenska.)

Bild: Från vänster: Nicola Goodson, fakultetsopponent från University of Liverpool, Lennart Jacobsson, biträdande handledare SUS, Ulf Bergström, Peter Junker, reumatolog, Carl Turesson, handledare.

X X X

 
Susanna Stenevi Lundgren vid enheten för klinisk och molekylär osteoporosforskning, medicinska fakulteten, Lunds universitet, har precis doktorerat på avhandlingen ”Muscle function and physical activity in pre-pubertal school children”. Sammanfattning på svenska. Läs intervjun med Susanna Stenevi Lundgren där hon berättar mer om skolgymnastikens betydelse!

Kommentera