Genombrott i forskningen kring ovanlig muskelsjukdom

Hela hennes karriär har kretsat kring proteinet laminin. Det senare återfinns vanligtvis som en livsviktig skyddande hinna runt muskelcellerna i våra kroppar: när lamininet saknas dör cellen vilket medför att musklerna förtvinar. En tredjedel av de som drabbas av den här medfödda obotliga sjukdomen dör före tio års ålder. Madeleine Durbeej-Hjalt kan nu glädjas åt ett genombrott i forskningen.

Själv återfinns professorn och muskelbiologen Madeleine Durbeej-Hjalt i ett laboratorium på tolfte våningen i Lunds universitets BMC-komplex vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Här arbetar hon med att få reda på mer om och finna bot för kongenital muskeldystrofi, det vill säga medfödd förtvining av musklerna på grund av brist på ett livsviktigt protein.

– Laminin uppträder i flera former beroende på vilken funktion proteinet har i kroppen. Det är i den så kallade alfa 2 varianten som proteinet lägger sig som ett skyddande membran runt muskelcellerna, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.

När laminin alfa 2 av medfödda orsaker saknas har det hittills inte funnits någon bot: muskelcellerna har dött. Men genom transgenterapi på möss har Madeleine Durbeej-Hjalt kunnat visa att brist på laminin av typ alfa 2 kan ersättas av en annan kroppsegen variant av lamininproteinet kallad laminin alfa 1. Den senare kan fås att skydda muskelcellerna på samma sätt som laminin alfa 2 gör.

– Forskningsmöss födda utan laminin alfa 2 brukade bara överleva i några veckor. Det var därför väldigt roligt att se att möss, med samma brist, men genmodifierade med laminin alfa 1 istället kunde leva som helt friska möss i flera år.

Det positiva resultatet beror mycket på att det inte är ett främmat ämne som tillförs mössen utan att ett protein som redan ingår i kroppsbesättningen kan fås att utföra andra uppgifter än tidigare.

– Tyvärr är de här resultaten svåra att överföra på människor. Vi kan varken genmodifiera oss på motsvarande sätt eller exempelvis spruta in ersättningsprotein så det hamnar rätt, säger Madeleine Durbeej-Hjalt. Att lamininet alfa 1 kan kompensera för brist på laminin alfa 2, det är ändå ett genombrott i forskningen som vi kan gå vidare på. För nu vet vi att ett protein kan ersättas med ett återskapande av dess strukturella och funktionella uttryck. Det här öppnar nya möjligheter!

Än så länge är dock sjukdomen obotlig. Av 100 000 spädbarn är en drabbad, vilket gör kongenital muskeldystrofi sällsynt. Men genom upptäckten ovan kom Madeleine Durbeej-Hjalt betydligt närmare inpå de mekanismer som styr förloppet. Och hon såg även andra vägar mot bot:

– Kan laminin alfa 2 ersättas har vi undanröjt orsaken till sjukdomen kongenital muskeldystrofi. Men kan vi förstå hur proteinet kommunicerar med muskelcellen så kan vi komma tillrätta med symtomen som uppstår när proteinet saknas.

Det är något i kommunikationen, i signalerna från protein till muskelcell, som säger till cellen att fortsätta leva. När cellen inte får de här signalerna dör den. Signalforskningen har främst utförts av postdoktorsforskaren Virginie Carmignac och tillsammans med henne bildar nu Madeleine Durbeej-Hjalt ett bolag för att arbeta vidare och i det långa loppet kommersialisera forskningen.

– Vi hoppas kunna utveckla botemedel för kongenital muskeldystrofi men detta är förstås en mycket lång process.

Det är även av andra orsaker en bra idé att bilda ett bolag med, i det här fallet, Lund University Bioscience AB, menar Madeleine Durbeej-Hjalt:

-Jag är inte själv läkare och arbetar alltså inte kliniskt. Som forskare är det därför lätt att mina resultat stannar inom forskningen. Det här är inte ett ovanligt problem att det råder brist på kommunikation mellan preklinisk forskning och klinisk verksamhet utan mer måste göras för att bättre få ut forskningsresultaten i vården.

– Men nu får vi i alla fall hjälp med att nå ut med vår forskning om kongenital muskeldystrofi. Och det skapar en god chans att våra resultat också kan komma till verklig nytta, avslutar Madeleine Durbeej-Hjalt.

18 oktober  2011
Text och bild: Anna-Mi Wendel

Kommentera